Grundläggande om polyetylen - PE

Allmänt om PE: Starkt, säkert och mångsidigt.

PE täcker mer än en tredjedel av världens samlade förbrukning av syntetmaterial. PE erbjuder en mångfald av användningsområden vid tillverkningen av allt från den tunnaste folie till stabila fat eller flaskor. Dessutom är PE beständig mot aggressiva ämnen. Det klarar av kraftiga svängningar i temperatur och klimat och skadar inte grundvattnet, utan omvandlas till koldioxid och vattenånga vid förbränning.

Genom att tillverka polyetylen med större eller mindre densitet finns det en typ av material som passar för varje användningsområde. Vid 90 % av tillverkningen används polyetylentyperna LDPE, HDPE och LLD-PE.

Polyetylen

 

LD-PE Polyetylen med låg densitet

Tillverkas vid en högtrycksprocess vid ett tryck från 1000 till 3000 bar och en temperatur från 150 till 300°C. På så vis bildas molekylkedjor med relativt många och långa förgreningar. Dessa molekylkedjor kan därför inte packas särskilt tätt och densiteten blir låg.

LDPE

 

HDPE Polyetylen med hög densitet

Tillverkas vid en lågtrycksprocess vid ett tryck från 1 till 50 bar och en temperatur från 20 till 150°C. På så vis bildas molekylkedjor med relativt få och väldigt korta sidoförgreningar. Följden är att dessa molekylkedjor packas väldigt tätt och på så vis får en mycket hög densitet.

HDPE

 

LLD-PE Polyetylen med låg densitet

Vid ett något högre tryck (50-100 bar) och en förändring av katalysatorn bildas liknande molekyler som vid HDPE, men där sidoförgreningarna är något längre. Det på så vis skapade materialet är LLD-PE.

Genom att blanda olika material går det att skapa granulat som är särskilt lämpade för vissa arbetsområden, exempelvis LD/LLD-PE.

LLD-PE

 

Vilket PE passar för ett specifikt arbetsområde? - Egenskaper hos de olika typerna av polyetylen.

LDPE är standardmaterialet. Det är relativt mjukt och lätt att bearbeta. LDPE blandas ofta med LLD-PE eftersom en förbättring av hållfastheten hos svetsfogarna och delvis även förbättrad stötfasthet uppnås. Temperaturen vid svetsning måste dock höjas eftersom LL har en högre smälttemperatur än LD.

På grund av de tätt packade molekylkedjorna i polyeten med hög densitet kan lager produceras av detta material med ett liknande motstånd mot punktering som är väsentligt tunnare än vid andra typer. På grund av de korta och endast marginellt befintliga sidogrenarna påverkas förslitningspropageringen negativt. Om användningsområdet är exakt definierat kan polyeten med hög densitet utgöra ett gott alternativ.

MDPE står för polyetylen med medeldensitet. Här rör det sig om ett material som är väldigt likt HDPE fast med reducerad densitet. Dess "grepp" är mjukare än hos HDPE. Har dock en styrka som är knappt lägre än hos HDPE.

Metallocen
Egentligen är Metallocen bara den katalysator som tillförs i reaktorn vid bearbetningen av etylen till polyetylen. I vardagligt tal har begreppet Metallocen blivit etablerat för dessa nya syntetiska Metallocen-material. Genom egenskaper hos olika Metallocener kan den molekylära fördelningen hos polyetylen påverkas och styras bättre och med större noggranhet. På så vis kan närmast optimala molekylkedjor skapas.

Särskilda egenskaper hos syntetiska regenerat
Även polyetylengenerat uppvisar problem med försämrad kvalitet vid upprepad återvinning, ungefär som vid återvinningen av papper. De långa molekylkedjorna slås sönder vid varje återvinningsprocess. Kedjorna blir kortare och polyetylenet blir allt mindre elastiskt vid bearbetningen till folie. Polyetylentet tenderar även att bilda klumpar vid upprepad återvinning. Granulatetet smälter inte mer utan förblir som små korn eller förbränns vid tillverkningsprocessen och efterlämnar en obehaglig lukt på folien.

För att förebygga dessa problem finns det olika sorteringar av syntetiska regenerat.

PREMIUM-regenerat: Regenerat som används till PREMIUM-kvalitet kommer från produktionsavfall. Materialets mekaniska egenskaper är visserligen inte lika bra som hos råvaran, eftersom molekylkedjorna blivit förstörda och kortats ner genom förnyad nersmältning. De är dock möjliga att definiera och går tveklöst att bearbeta för att uppnå utmärkta kvalitetsegenskaper.

Standard-regenerat: Regenerat av standardtyp utvinns av produkter som en gång haft andra funktioner, t.ex. förpackningsfolie. Eftersom kvaliteten inte går att bestämma entydigt är det svårare att bedöma egenskaper vid svetsning, och hur materialet beter sig vid extrusion och liknande. Kvaliteten är tillräckligt god vid användning där kraven är lägre, men kan dock innehålla oförutsedda skillnader i kvalitet och uppnår inte på långa väger den höga kvaliteten hos PREMIUM-regenerat.

Förutom regenerat används ofta även så kallade "NT-varor" vid tillverkningen. "NT" betyder "inte typbestämd" vilket innebär att dessa varor inte motsvarar specifikationerna för varor av klass 1A och därför kan införskaffas till lägre kostnad på marknaden. Problemet är dock att dessa material inte alltid finns tillgängliga i tillräckligt stora mängder (spotmarknad).

 

• Tillverkningen av sopsäckar
• Facktermer